Det började med en makaber upptäckt. Några barn hittade ett manshuvud i Nissan mitt i Halmstad måndagen den 30/12 2002. Man hade snart identifierat mordoffret som den 22-årige Marcus Norén, som senast setts natten till lördagen den 28/12. Han var känd som en trevlig kille med ordnade förhållanden, men snart nosade media reda på en mörk baksida: Marcus höll på med rollspel. Och inte vilka rollspel som helst, utan ”blodiga”, ”våldsamma” vampyrrollspel. Då kvällsblaskorna inte hade några dokusåpor att skriva om, slog de klorna i fallet och såg en given koppling: rollspelet hade slagit över, och Marcus kunde ha blivit mördad som en konsekvens av detta. Mellan raderna lät man förstå att mördaren troligen fanns bland Marcus kamrater i rollspelsföreningen. Plötsligt fanns det ingen gräns för vad man kunde skriva. Här följer några citat från tidningarnas nätupplagor:
”Polisens [sic!] misstänker att Marcus Norén, 22, träffade sin mördare i ett våldsamt vampyrspel.
– Rollspel är en arbetsmetod som går
ut på att man ska påverkas. Till slut kan det bli gränsöverskridande och
leken blir verklighet, säger en rollspelsexpert.” [Troligen Didi Örnstedt]
(Expressen 030102)
”Rollspelet lär ut – så dödar man”
(Rubrik i Aftonbladet 030103)
”Polisen hetaste spår i jakten på mördaren är de blodiga och våldsamma vampyrspel som han deltog i.
– Han gled allt mer in i den världen,
missade aldrig ett spel, säger [en vän].” (Expressen 030102)
”Helst vill Björn Ogéus att rollspel förbjuds.
– Det är inte alla människor som spelar rollspel som går in i det här mörkret
och kan skilja på dikt och verklighet. Men det finns många unga och sköra människor.”
(Aftonbladet 030103)
”Det
är samma mekanismer som ligger bakom våldsbrott begångna av personer som
tittat mycket på våldsfilmer. Den här enstaka individen har ett mycket
avvikande sätt att tänka och fantisera kring våld, och då kan rollspelet för
den här väldigt avvikande individen bli en utlösare där förmågan att
skilja på fantasi och verklighet sviktar, säger Marianne Kristiansson. Då kan
man pröva det i praktiken som inte ska prövas i verkligheten. Den här typen
av brott sker sällan som en impuls. Motiven bakom sådana här väldigt
allvarliga, bisarra och högst avvikande brott är det ofta en person som har
fantiserat kring de här sakerna under lång tid.” (Expressen 030103)
Vi vet alla hur det gick sedan. Under fredagen den 3/1 2003 greps två män, kända för missbruk och våldsbrott. Den ene, en 46-åring, misstänktes vara mördaren, och hans kamrat, en 28-åring, skulle ha hjälpt honom. De hade ingen som helst koppling till rollspel, utan det hela verkar ha rört sig om oprovocerat gatuvåld. Hela mediasufflén som byggts upp runt vampyrrollspelen sjönk ihop. Skurkarna åkte fast, rollspelarna blev rentvådda, och kvar stod tidningarna och deras ”experter” med byxorna rejält neddragna. Marcus Norén är död, men förhoppningsvis kommer hans minne att vara ofläckat av mediehyenornas skriverier.
Det har framkommit att bland de huvudsakliga ”journalisterna” (”hyenorna” är en lämpligare benämning), Expressens Sara Liedholm, Niclas Rislund och Marika Wischman, samt Aftonbladets Lennart Håård, Fredrik Lindén, Mattias Lundell och Zendry Svärdkrona, fanns de som i artiklarna ska ha förvanskat eller rent av fabricerat citat från intervjuade rollspelare. Dessutom gjorde de inget större nummer av att Halmstadspolisen inte misstänkte någon koppling till rollspel. Det förekom försvinnande få uppgifter som kunde moderera bilden. Likt asgamar hade de och deras ansvariga redaktörer spanat in en smaskig historia, och då for alla eventuella hämningar ut genom fönstret. Värst var nog ändå Expressens fotografiska likskändning, där en bild av Marcus manipulerades så att han såg ut som Dracula. Inte nog med att han inte klätt sig på det viset i någon av de rollspelskampanjer han deltagit i, utan det var också en direkt feltolkning – i upplagehöjande syfte – av uppgiften om att han spelat en vampyr i Nosferatu-klanen. Detta fick de febriga hjärnorna på Expressen till att han skulle varit klädd som Dracula, vilket är helt fel (och som motsägs av deras egen text: ”Iklädd brun kavaj, glasögon och mustasch spelade Marcus Norén, 22, sin sista roll som Dracula i vampyrspelet Houston by night.”) Löpsedeln hade två bilder på Marcus, en riktig och en manipulerad, samt texten ”Dracula blev 22-åriga mordoffrets sista roll i vampyrspelet”. Av alla sjuka löpsedlar jag sett under åren, så var det här nog en av de värsta. Hade de haft ännu sämre omdöme, hade de säkert framställt en manipulerad bild av hans avhuggna huvud om de trott att de kunnat sälja ett par tidningar till. Vi är inte där – än…
Det finns en grupp till som får stå med skammen – de så kallade experterna. Jag är generös i några fall, och väljer att tro att de blev lika felciterade som andra intervjuade, men några gamla kändisar kröp fram i dagsljuset. Läkaren Björn Ogéus förespråkade ett förbud av rollspel, men något som inte nämndes var de oklara kopplingar han har till den religiösa sekten Livets Ord och dess tidning ”Magazinet”, för vilken han skrivit flera artiklar. Dramapedagogen och konspirationsteoretikern Didi Örnstedt gjorde ett av sina numera sällsynta framträdanden, visserligen anonymt (på grund av påstådda dödshot, vilka polisen inte funnit värda att undersöka närmare), men man kände igen hennes gamla trötta klyschor. En för mig ny förmåga, professorn i rättspsykiatri Anders Forsman, påstod utan något som helst redovisat faktaunderlag att rollspelare i högre grad företer psykiska avvikelser än slumpvis utvalda kontrollgrupper. Forsman gick därmed mot de flesta publicerade studierna av rollspelare, och man kan då fråga sig hur pålitligt hans omdöme är i den ordinarie yrkesutövningen. Jag hoppas att de nämnda personerna diskvalificerat sig för all framtid, och att de andra som intervjuats har fått sig en läxa.
Det är min förhoppning att detta och liknande fall kommer att leda till bättre underbyggd journalistik, men som den realist jag är så tror jag att kvällspressen kommer att sjunka ner än djupare i lösnummersfnaskandets rännstensjournalistik. Under några dagar i januari 2003 fick vi rollspelare ett strålande exempel på hur oseriös pressen har blivit. Vi har blivit brända, och vi har bra minne. Köp inte Aftonbladet, Expressen eller GT – ge dem inte en spänn så att de kan fortsätta med sin verksamhet. Klicka inte på deras nättidningars annonslänkar. Låt dem gräva sina egna gravar, så att vi en dag kan få de tidningar vi förtjänar. En av de få tidningar som inte kastade sig ut i spekulationsskriveriernas skymningsvärld var Dagens Nyheter, och det hedrar dem. Det kommer en dag när ett nytt fall kommer att förknippas med rollspel, var så säkra på det. Förhoppningsvis kommer det att vara lika fel som vid tidigare tillfällen, men tills dess ska vi se till att vår hobby får all den positiva press den förtjänar. Det är ett sätt på vilket vi kan hedra den unge man som förlorade livet, och nästan sin heder, under den kalla vintern 2002 - 2003.
© 2003 Björn Hellqvist
[Tillbaka]